Att vara gravid det är inte alls lätt
Man blir konstig på alla möjliga sätt
Först vill man inget mer än att plussa
Några månader senare ser du ut som en kossa
Man äter för sig själv och bebisens väl
Hur blir det då så att jag liknar en säl?
Sväller gör fingrar, fötter och lår
Hur länge sen var det jag såg mina tår?
Det enda som i storlek sig verkar låsa
Är min ständigt krympande blåsa.
Flertalet gånger ur sängen jag trilla
För jag måste upp och drilla
Aldrig tre droppar gjort någon så nödig
Inga besök på dass är överflödigt.
Benen är tunga, fötterna ömma
Hjärnan verkar nu vilja glömma
Allt som är viktigt, sållar den bort
Som var du har nycklar, barn och kort
Att sitta som en kvinna, med det är det kört
Försök korsa benen, det känns ju helt stört!
Inte nog med dessa kroppsliga aber
Vett och sans nu semester sig tager.
I kroppen det nu simmar miljoner
Ilskna och överkänsliga hormoner
Allt kan styggt och jobbigt låta
Minsta motstånd får dig att gråta
För den som är en blivande far
Jag hoppas han har nått tålamod kvar
I slutet av tiden som kantas av gnäll
Kämpar han så för att vara snäll
Kväljningarna stoppar ner i en låda
När han på kvällarna tvingas knåda
Svullna och vattenfyllda fotballonger
Medan kvinnan sjunger fjantiga sånger
För magen med ännu fjantigare röst
Snart är det över, är hans enda tröst.
Nedräkning fortsatte vecka för vecka
Snart måste det vara dags att kläcka
Detta ägg som i evighet ruvats
Känns ju faktiskt en aning skruvat
Att ur allt detta det till slut
En fin liten bebis sen tittar ut.
-Linda Gällentoft
Hahah! Linda – den var jättekul!! 🙂 Tycker du kan posta flera dikter 😉